Ett stresstest innebär att du stämmer av hur din totala privatekonomi påverkas av förändringar, till exempel om du skulle bli arbetslös, om priserna går upp eller om räntorna på eventuella lån stiger.
- Det är klokt att stresstesta sin ekonomi med jämna mellanrum. Då får du reda på hur dina marginaler ser ut och vilka förändringar du kan behöva göra i ditt sparande och med dina utgifter för att ha en trygg privatekonomi, säger Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank.
Ett stresstest kan göra det lättare att se om och i så fall vilka utgifter du skulle behöva dra in på. Det kan också hjälpa dig att förstå hur stort buffertsparande du behöver
- En buffert är ett sparande för oväntade eller snabbt ökande utgifter. Vi brukar rekommendera att man har två till tre månadslöner efter skatt i buffert, men det kan så klart variera beroende på livssituation och hur stora fasta utgifter man har. Det är bland annat det man får lite bättre koll på när man gör ett stresstest, säger Madelén Falkenhäll.
Stresstesta din inkomst
Börja med att stresstesta din inkomst. Vad har du i inkomst efter skatt idag, inklusive eventuella bidrag. Det vill säga, hur mycket kommer in på ditt konto varje månad.
Hur skulle din inkomst påverkas om du skulle bli arbetslös eller sjukskriven en längre tid? Är du med i en a-kassa får du ersättning på 80 procent av din lön upp till 33 000 kronor per månad före skatt. Maximal ersättning är alltså 26 400 kronor per månad före skatt. Är du inte med i någon a-kassa har du rätt till en grundersättning på drygt 11 000 kronor per månad före skatt.
- Det är väldigt stor skillnad på din inkomst om du skulle bli arbetslös om du är med i en a-kassa eller inte. Det är viktigt att försäkra sin inkomst och att gå med i a-kassan är bland det första man bör göra när man börjar jobba. Har man en högre inkomst än inkomsttaket kan det även vara klokt att komplettera med en inkomstförsäkring, säger Madelén Falkenhäll.